I morgon

I morgon är jag ”on duty” (‘har jag jour’, kanske?). Det betyder att jag går runt med centrets telefon under lunchen + efter middag och att jag går en runda genom hela anläggningen på kvällen och släcker och låser. Men det innebär också att jag har äran att presentera en tanke eller leka en lek eller något på morgonmötet (Thought for the day)! Jag tänkte berika mina medpinkies liv med en dos Taylor Mali.

”I’m just, like, inviting you to join me on the bandwagon of my own uncertainty?” Han är fantastisk.

Oktoberord

2012-10-06, efter att vi vinterpreparerat segelbåten:

I vaggan vilar vår vita Volevang,
varsamt virad i veckad volang
Van vid vinterns vemodiga väntan
på vårsol, varma vindar och vågor.

2012-10-12, en vansinnigt vacker morgon:

I natt kom frosten
som ett brev på posten
Som glitter i rosten
på alla gula träd.

Retorik vs. felorik?

Först ut: ett klipp från det australiska parlamentet. Avaaz skriver: ”Australia’s first female prime minister, Julia Gillard, has delivered a blistering tirade against bullying and sexist hypocrisy. Gillard has been on the end of many catcalls in parliament, as well as regular comments with sexist undertones from Tony Abbott, the conservative leader of the opposition. But yesterday, when Abbott and his party tried to remove the speaker of the house for sexist text messages, Gillard decided that enough was enough.”

Jag är själv inte insatt i situationen, och kan inte bedöma hållbarheten i Gillards argumentation, men hon vinner mitt hjärta enkom på framförandet. Titta själva.

 

Mitt andra retoriska exempel är ett filmklipp på svt.se inför Världens Barn-galan. (Det är WordPress’ fel att jag inte kan bädda in det.)

Jag tycker att det är tråkigt att de som regisserat filmen inte har lyckats identifiera det kanske starkaste försvarsargumentet för att inte skänka pengar: att vi aldrig får se vår femtiolapp göra skillnad, utan vackert får nöja oss med att tro på att den gör det. (Röda Korset, *host*…) När de inleder med att antyda att alla människor som väljer att inte skänka pengar gör det av snålhet, lathet och/eller ignorans – snarare än av osäkerhet -, inleder de samtidigt med att förklara tittarna som omänskliga och giriga. Och vem blir mottaglig för ett budskap av det? Vinklingen ”Skänk inga pengar” är en rolig tanke (om än rätt genomskinlig). Men genom att hävda att vårt tidigare beteende inte kan rättfärdigas med ett enda vettigt argument, slår de undan benen för sig själva helt och hållet. Ingen vill bli skriven på näsan.

Jag säger nu inte att det nödvändigtvis finns skäliga argument till att inte skänka femtio kronor (det tänker jag lämna därhän eftersom det inte är den diskussionen jag vill lyfta). Jag kan bara konstatera att om man vill förmedla ett budskap och påverka människor till handling, måste man förstå sin publik och, om inte annat, låtsas som att det finns det.

Det var allt från Retorikpusslet denna gång. God kväll.

Dagens klokord

”Om du nu är något, så blir väl det ‘något’ du är så mycket mer ‘något’ om du inte gör något för att visa att du är något, utan bara är.”

Så sa Henrik Dorsin i sitt sommarprat som sändes i söndags. Utöver språkfyndigt och tänkvärt som ovan, är det väldigt roligt också. Det är lite segt i början, men det är värt det. I och med att han sjunger all musik själv i programmet kommer nästan alla låtar att finnas kvar även i podversionen – alltid ett plus!

Min himmel

Jag tog fram min låda med kylskåpspoesi i dag och vräkte ut alla magneter på en bricka. Två stycken satt dock fast i locket till metallburken:

Det tyckte jag var himla fint. Att det där locket, det är liksom lådans tak, lådans himmel.

Typoesi

I går, när vi började med InDesign i skolan, fick vi en uppgift där vi använde oss av dikter. De här två tyckte jag extra mycket om. (Ni får dem som bild så kan ni passa på att njuta av mina fantastiska val av typsnitt.)